Att smaka på whisky

Ja, alla kan givetvis dricka whisky – som de önskar. Men rubriken syftar på någon sorts uppföljare till inlägget om ”Att dofta på whisky” som publicerades den 10 november 2012.

Kan det då finnas rätt och fel (eller mindre rätt) sätt att smaka på whisky? Är inte alla sätt likartade?

Nej, alla sätt att smaka eller smutta på en whisky ger inte samma effekt. Långt därifrån. Det är förvisso personligt, vilket sätt som passar just dig bäst, men här kommer ett förslag för hur man smakar på en whisky, när syftet är att känna så mycket som möjligt av de smaker som whiskyn har att erbjuda, d.v.s. en mer eller mindre seriös provning.

Whiskyn bör vara rumstempererad eller något svalare, i vart fall inte varmare. Att smaka på whisky i bastun är inte alls bra, av flera skäl. Glaset du använder kan egentligen vara det glas du gillar bäst, men eftersom du rimligen har gjort som föreslaget i inlägget Att dofta… så har du ett tulpanformat glas på 12-15 cl, där alltså öppningen på glaset är trängre än midjan. Det finns ett antal variationer på detta tema; för just smakandet så föredrar jag personligen definitivt ett glas med distinkt och tunt glas, d.v.s. ett kvalitetsglas. Det känns nämligen bäst.

Nåväl, med rätt glas och rätt temperatur på din whisky, så måste du också veta om det är en standardstyrka på 40-46 % eller om det är en vask strength på 55-60 % eller t.o.m. starkare än så. Detta avgör nämligen mängden whisky du bör ta. I båda fallen skall det vara en liten mängd, men med en cask strength whisky så bör du nöja dig med som mest hälften av den med normalstyrka, således alltså mindre total mängd alkohol. Detta för att undvika risken för smärtförnimmelser från tunga och gom. Vi antar att du har en whisky vid 40 %. Rätt mängd är en personlig fråga, beroende mycket på vana, men mellan en halv och en tesked i mängd bör det handla om, d.v.s. 2,5-5 ml. (För cask strength således 1-2 ml.)

När din dos om ca 2,5 ml skall landa så bör den definitivt mötas av saliv i din mun. Är du torr, så kommer whiskyn att kännas mycket starkare än om du är välfuktad i munnen. Det blir i det förra fallet svårt att komma bakom brännan från alkoholen (som också den torkar ut). Fördelen med saliv är sedan att det vanligen är kroppsneutralt i smaken och att det alltså inte bidrar med någon smak som stör whiskysmaken. Vatten, däremot, kan faktiskt ha en smak i sig själv och uppfattas inte som smaklöst av din mun.

Låt whisky och saliv blandas. Håll kvar blandningen och låt den passera över tunga och gom under tiden – en lämplig tid sägs vara lika många sekunder som whiskyn är år gammal, men det är för kort för en ung whisky på säg fem år och på tok för långt (prova!) för en smakintensiv whisky på 40 år. Säg mellan åtta och 25 sekunder. I den mån whiskyn då inte redan har i det närmaste tagits upp av munnen, så svälj sakta.

Notera dina smakintryck när whiskyn är i munnen, respektive direkt efter det att du svalt den och någon halvminut senare. Smakintrycken förändras ganska mycket i de här olika skeendena, från de helt primära tonerna i början, via en ökande ”öppning”, till en avklingande och böljande kavalkad av smaker (om du har en bra whisky). En anledning till förändringen är tillvänjning från kroppens sida och en är utspädningen med saliv, men det viktigaste är att näsan återigen kommer in i spel, genom att ångor från whiskyn tar bakvägen upp i näsgångarna och där stimulerar doftsinnet, som i sin tur ger dig mycket större möjligheter att bedöma ”smaken”.

Repetera sedan önskat antal gånger. Särskilt till en början kan en whisky ibland vara lite låst och kräva att man successivt närmar sig den, för att få ut dess möjligheter.

You may also like...

1 Response

  1. mattias johannesson skriver:

    Vask strength, det måste väl vara ungefär som urvattnad? Sorry, kunde inte motså 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *