Temperatur och processen

Fick en fråga häromdagen, om utetemperaturens påverkan på de olika processtegen. En klart intressant och även relevant fråga.

När det gäller krossning, inmäskning och i huvudsak även jäsning, så påverkas den emellertid egentligen inte av utetemperaturen – eller snarare, av den temperatur som är i det rum där processen fortgår. Det som måste till för inmäskningen är allt som oftast att öka temperaturen på tillsatt vatten, för att kompensera i förluster av energi till kallt mäskkar etc. Måltemperaturen är oförändrat 64 grader C och inmäskningen följer således sin egna ram, oavsett omgivande temperatur.

Krossning av malt är oberoende av omgivande temperatur.

Jäsningen är nog, i praktisk mening, relativt oberoende av temperaturen omkring. Även här är måltemperaturen 18-20 grader C för vörten, när den genom en värmeväxlare kommer från mäskkaret. Att man når denna måltemperatur styrs av mängden kylvatten genom värmeväxlaren (och givetvis av kylvattnets temperatur). Jäsprocessen kommer, utifrån detta som starttemperatur, sedan att generera en hel del egenvärme. Det är för övrigt enklare att hålla denna process under kontroll när det är kallt, än en riktigt varm sommardag (i huvudsak beroende på att kylvattnet medger effektivare och jämnare kylning av vörten, alltså innan jäsningen startar).

Dock kommer vi efter dessa moment till själva bränningen (av mäsken respektive lågvinet). Här är ett kallt kylvatten optimalt, även om det med stora mängder varmt kylvatten också går att åstadkomma bra effekt. Men en aspekt av rumstemperaturen som inget vatten kan påverka, är den alls icke irrelevanta mängden luftkylning som sker mot pannornas halsar. Det är här som en kritiskt viktig funktion i ”pot stills” design visar sig, eftersom luftkylningen mot halsen på pannan också styr hur hög grad av reflux som en panna ger sitt destillat, d.v.s. kondensation till vätskefas redan inne i pannans hals, med ty följande återrinning neråt, till pannans kittel, för nytt uppkok (vid högre temperatur).

Alltså har den omgivande (inomhus-) luftens temperatur en tydlig betydelse för hur en panna beter sig och även för hur dess destillat blir. Men man är givetvis inte beroende enbart av något så variabelt som omgivande lufttemperatur. En varm sommardag kan man behöva svara med att skjuta till mindre energi under hjärtat av spritkörningen (när råspriten samlas upp), vilket då minskar takten i bränningen och därmed relativt sett ökar refluxverkan (med tydlig effekt på styrkan hos destillatet och även dess karaktär, om man går för långt, eller för kort).

Bränning handlar om balans mellan värme och kyla, i flera olika avseenden i panna, lyne arm och kondensor. Det kräver praktisk erfarnhet och en känslig näsa för att bli rätt. Vilket det givetvis skall bli.

Anmärkningsvis finns det några pannor som har fått tillsatser av kylande typ, mot pannhalsarna, bland annat vattenkylningen av Fettercairns pannhalsar, vilket givetvis ger en högre kylande effekt än vid enbart luftkylning.

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *