Styrkans betydelse

Vi har några gånger i sommar fått frågor som har med styrkan på vår sprit respektive whiskyn att göra. Det är ett bra ämne, som – vid närmare eftertanke – kommer att resultera i en liten miniserie av blogginlägg.

Vi har styrka som betydelse när det gäller (i vart fall):

a) mäsken

b) laddningen av spritpannan

c) vid respektive s.k. ”cut point” under spritkörningen

d) i sprittanken, efter fullgjord spritkörning

e) vid fatfyllning

f) vid buteljering

Så, låt oss direkt ge oss in på den första delfrågan, styrkans betydelse i mäsken.

Mäsken är produkten av den vört som man fermenterar (jäser) under minst två dygns tid (för oss: tre dygn plus). Beroende på hur mycket maltos (socker) som man lakat ur den mängd maltkross som man använt till en batch i mäskkaret, så blir den önskade volymen (för oss: 900 liter) vört i jäskaret olika söt. Det betyder också att den har olika potential för att prestera alkohol, vilket är vad maltosen omvandlas till under jäsprocessen.

För oss ligger den typiska Original Gravity, ursprunglig sockerhalt, på runt 1064 grader Oechsle. Eftersom vår malt är hårt torvrökt, så brukar Final Gravity oftast inte gå under 998. Skillnaden i värde mellan dessa två siffror, som beskriver vätskans densitet, kan överföras till vilken mängd alkohol som har uppkommit under jäsprocessen. I vårt fall ligger vi regelmässigt kring 8,5 % alkohol. I våra 900 liter mäsk finns således dryga 75 liter ren alkohol, efter fullgjord jäsning.

Styrkan innebär att mäsken här skyddar sig självt rätt bra och att den håller sig. Men styrkan har också viss betydelse för karaktären på den mäsk och därmed den råsprit som produceras. Vid en klart lägre alkoholhalt på mäsken så anses det bidra till en ökad fruktighet i råspriten. Detta lär bero på att den typen av ämnen blir mer framträdande i just den typen av mäsk. Å andra sidan kan man vid en högdensitetsmäsk nå upp ända över 10 % alkoholhalt och det bidrar självklart till en mer energieffektiv produktion och således lägre produktionskostnader.

Eftersom inmäskningen och dess produkt, vörten, ger oss hela den bas av smak- och aromämnen som vi har att arbeta med, så har det självklart också betydelse vad som händer med denna bas under jäsprocessen, som ju också bidrar med smaker och aromer. Förvisso har sannolikt jästidens längd (under eller över tre dygn) större påverkan på slutresultatet än mäskens alkoholhalt, men som i de flesta andra steg under produktionen av maltwhisky är alltså komplexiteten mer påtaglig än man först kan tro, vid en översiktlig genomgång…

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *