Longmorn, provning

Veckan före jul så begav sig ett dussin tappra mannar in i de gamla maltdimmorna, för att eftersöka det inre väsen som kan tänkas ha bebott Longmorn distillery under hippie-erans 1968 och även för att jämföra de båda sentida officiella buteljeringarna av detta ofta synnerligen välpresterande men ack så anonymt marknadsförda destilleri:

Longmorn 15 yo (OB) @ 45 % – detta var den tidigare standardbuteljeringen som erbjöds från destilleriets ägare, Chivas Brothers (d.v.s. Pernod Ricard). Doften ger oss fräschör med grönt gräs, bastupanel, ängsblommor vaniljfudge och lite läder (22). Konserverad frukt i smaken, med muskot, moget grönt äpple och choklad (22). Eftersmaken torkar till med ingefära, torkade äpplen, malt och torrt gräs (22). Polerad och mycket väl balanserad men med egen karaktär; ”gräs och äpplen” (22). Betyg: 88/100

Longmorn 16 yo (OB) @ 48 % – detta är den sentida standardbuteljeringen från Chivas, klart mer kostsam än föregångaren. Doften ger konserverade äpplen och päron, rostad ek, lite jord, kanel och ett polerat intryck (22). Tutti frutti i smaken, med torkad ingefära (21). Eftersmak med valnötter, ingefära, fudge, lätt peppar och lätt dammighet när den spätts med vatten (21). Kompakt, lite middle of the road, aningen bitterhet; ”fruktkompott och ek” (20). Betyg: 84/100

Longmorn 38 yo (SMWS 7.35) @ 49,8 % – första i serien om tre från 1968, från Scotch Malt Whisky Society; samtliga lagrade på ex Sherry hogsheads. Doft med kompakta russintoner, plommon, färsk mynta, lite tropiska frukter, ljus tobak och syrlig ek (25). Tydligt ekbett i smaken men med underbyggnad av tung men spänstig fruktighet (22). Ahlgrens gröna bilar i eftersmaken, med lätt ingefära, nejlika och faktiskt en viss rökkänsla med astringens (22). Mycket tydlig och bra Sherryfatskaraktär, välbalanserad och inte i behov av något vatten; ”russin och ljust kryddig ek” (23). Betyg: 92/100

Longmorn 38 yo (SMWS 7.37) @ 53,6 % – doften ger först polerad ek i mängd, sedan ökande Sherrytoner med tobak, plommon och nötter (24). En bred smak med torkade plommon, röda äpplen och fudge (23). Eken ökar något igen i eftersmaken, en doftning av muskot, mörk russinskal och lite Läkerol (22). Koncentrerad, tydligt fat- och Sherrydominerad; ”plommon, Läkerol och fudge” (23). Betyg: 92/100

Longmorn 38 yo (SMWS 7.38) @ 52,5 % – magiskt bra doft med rancio, kristalliserad frukt (mango, jordgubbar, röda äpplen) och vaga men finstämda kryddor (25). Smak med frukt, tobak, choklad, svart vinbärsblad och Bassets svarta vingummi (24). Mer svart vinbärsblad i eftersmaken, vanilj, en aning smörkola (24). Extremt fin balans och djup i karaktären, med mycket fatkaraktär men ändå återhållen krydda; ”rancio, kristallin frukt, extrem balans” (24). Betyg: 97/100

Som synes, en tydlig vinnare, tillika årets absolut bästa whisky för undertecknad. Det var väl värt att samla ihop flaskorna till den här provningen under de senaste sju åren, för den här sortens upplevelser är inte lätta att samla ihop till. Destilleriets förmåga att prestera riktigt bra whisky även vid extremt hög ålder (ja, 38 år är extremt) har återigen bevisats och vi som deltog ser gärna fram emot en repris!

You may also like...

2 Responses

  1. Claes Melin skriver:

    kommer med en fråga om detta går igenom. Försökte på er frågesida men det gick inte igenom

    • Claes Melin skriver:

      Får jag komma med en tillv.fråga.
      Är 80 år – således än så länge tillstånd – sysselsatt med biografi över Uppsalas stora br.vins.tillv. m. m. 1800- talets andra hälft. Undviker tillv. frågor som jag inte kan, men svårt helt o hållet. Var stegen 1. jäsning av potatis till råsprit ? % 2. destillering till ? % 3. Kolrening o spädning till ca 45% (före varmreningen). Tillverkades på olika ställen? Uppsala talas om brännerierna och kommunala Uppsala brännnvinsbolag som renade . Har ni tid att svara på denna åldriga men icke whiskyfråga? Vänligen Claes Melin Banérg. Sthlm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *