Talisker 10 yo

Talisker har länge varit en favorit, både för hög kvalitet och för den tämligen unika karaktären som den erbjuder, med sin sälta i kombination med kryddig sötma och viss rök. ”The lava of the Cuillins” som den kände whiskyförfattaren Michael Jackson benämnde den (Cuillins är namnet på bergskedjan på den vilda ön Skye, där Talisker har sitt hem). Ganska välförtjänt epitet.

I sina bästa stunder är Talisker utan tvekan bland såväl de bästa som de mest karaktärsfulla maltwhiskies som världen har att erbjuda. Samtidigt har den vunnit en (för sin speciella karaktär) enormt stor spridning som en av de ursprungliga sex maltwhiskies som sedan slutet av 1980-talet utgör The Six Classic Malts; Talisker representerar där regionen ”Islands”, trots att dess karaktär knappast har mycket gemensamt med någon av de andra whiskies som kommer från öarna utom Islay.

På senare år, ungefär från slutet av 1990-talet och särskilt fram till slutet av 2000-talet, har Talisker dock lugnats ned och karaktären slätats ut en del. Troligen medvetet, troligen för att vinna en bredare publik. Vilket onekligen har blivit en effekt. Denna relativt utslätning kan åstadkommas såväl genom att tweaka lite med själva destillatet, som genom att justera vilken typ av fat som får utgöra kärnan i varje buteljering. Exempelvis borde en övergång från Diageos (ägaren) typiska norm med återfyllda f.d. Bourbonfat för lagring, till en större andel first fill Bourbon barrels, ge en ökning av vaniljkaraktärerna och en större upplevd sötma, men mindre kantighet eller strävhet.

Det senare, med justering av faturvalet, har explicit använts för de båda relativt nya buteljeringarna Talisker ”Storm” och Talisker ”Dark Storm”. Efter att ha provat den förstnämnda var intrycket inte alls positivt, utan det var en (i just den buteljeringen i alla fall) oväntat klumpig och monodimensionell whisky som mötte upp i glaset. Dark Storm återstår att testa. Men, för att följa utvecklingslinjen kan det vara dags att göra ett återbesök hos den gamla vanliga 10 yo och se vad som har hänt sedan sist:

Talisker 10 yo @ 45,8 % – värmande doft med sälta, tydlig toffésötma med toner av malt, viss torvrök samt ingefära från kolad ek. Smaken ger mer havskaraktär med sältad tång, men också en klart söt och tydligt toffépräglad kärna. Eftersmaken har mer sälta, mer torvighet – nu med lätt tjärton – samt mynta och amerikansk vitek med ingefära. Saltare, tjärigare och tuffare än på ett bra tag, men ändå något för uppsötad och snäll för att vara den gamla stammens klassiker; ”sälta och tjärig sötma”. Sammantaget betyg: 86/100

Undertecknad har alltid plats för en Talisker. Men dagens standardbuteljering är inte som den var för 20 år sedan. Låt oss hoppas på en retur till den tuffare, gamla stilen!

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *