Om detaljhandelsmonopolets vara…

Detta är inte någon politisk blogg. Vi har dock som en följd av vår verksamhets natur oundvikligen en del områden där vi på ett mycket påtagligt sätt påverkas – eller drabbas – av vad olika politiska inriktningar debatterar eller beslutar. Skatter är en sådan fråga, en annan är detaljhandelsmonopolet (d.v.s. Systembolagets monopol) och den debatterade och utredda frågan om s.k. gårdsförsäljning av alkohol.

Det här är förresten ett tämligen långt inlägg, med en del rätt bestämda åsikter. Vilket du som läsare härmed varnats för. Tack för att du fortsätter läsa!

Ansvarig minister i nu sittande regering, Gabriel Wikström (S), har tillsammans med Anna Carlstedt, företrädare för nykterhetsförbundet IOGT-NTO, i en debattartikel i Aftonbladet i förra veckan stolt deklarerat att de nu har lagt frågan om gårdsförsäljning till handlingarna och avslutat den utredning som den förra regeringen initierat i frågan. Som grund för beslutets förträfflighet har man fört fram folkhälsoaspekten, vilken detaljhandelsmonopolet påstås vara det viktigaste instrumentet för. Enkelt uttryckt skall Systembolaget således rädda det svenska folket från sitt egna begärs skadliga efterverkningar. Ta gärna del av deras debattartikel här: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article20011289.ab

Eller förre landsbygdsministern Eskil Erlandssons (C) replik här: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article20022575.ab

Det är förstås ett faktum att för hög konsumtion av alkohol kan ha skadliga effekter på människan och att alkohol ofta figurerar i samband med våldsbrott och olyckor. Det skall inte förnekas, utan frågan som vi menar bör ställas är snarast den om orsak/verkan på sådana negativa effekter av detaljhandelsmonopolets existens i allmänhet och möjligen just gårdsförsäljningen i synnerhet.

Vilka argument kan då föras fram för detaljhandelsmonopolets, d.v.s. Systembolagets, ställning på marknaden? Det finns några tydliga huvudargument som förespråkarna för fram. Vi tar dem ett för ett och ger våra kommentarer till dem, samt fogar även till några tankar kring nackdelar med just Systembolagets verksamhet:

1) Högt pris på alkohol begränsar konsumtionen?

1.1 Självklart finns det ett samband mellan ett högre pris och en lägre försåld volym. Men det är inte något okomplicerat eller rakt samband, eftersom den enskilde kan välja att allokera medel till exempelvis öl istället för en ny cykel, för att nå önskad volym. Prisinstrumentet har alltså verkan, men det finns en betydande trubbighet i det.

1.2 Systembolaget har en låg marginal om i praktiken 19 procent på varuvärdet, exklusive alkoholskatten. Detta är ett lågt påslag, som alltså inte höjer priset på produkten med särskilt mycket, i sig. Detta är också en av anledningarna till att exklusiva viner etc faktiskt ofta är billigare hos Systembolaget än utomlands. Vad Systembolaget dock erbjuder de av dess leverantörer som kan möta det, är en totalt sett hög försäljningsvolym via de mer än 400 butikerna i landet. Sammantaget ger det begränsade påslaget och hög volym att det blir en prispress nedåt på alla de bulkprodukter som säljs särskilt i et lägre prissegmentet. Typexemplet är produktkategorin Bag-in-Box som med några undantag är mindre intressant till direkt dåligt vin, med begränsad förpackningskostnad och billiga bulkråvaror, med lågt påslag från Systembolaget och pallvis försäljning. Det förefaller rimligt att ifrågasätta huruvida den typen av produkter – eller extra stark öl om sådär 10 procent på burk – inte snarare bidrar till att öka alkoholkonsumtionen totalt. Vi tror i alla fall det.

1.3 Här är det också plats att påpeka att Systembolaget inte deklarerar för alkoholskatten, utan det gör producenten eller importören av alkoholen. Systembolaget är alltså inte ens idag den part som står för skattskyldigheten, utan får bara en faktura av leverantören, där priset per vara inkluderar alkoholskatten (och alla andra kostnader som pant och frakt; hanteringen är mycket enkel för Systembolagets del). Således är Systembolaget inte ansedd som någon nödvändig garant för att staten skall få in den lagstiftade alkoholskatten.

1.4 Den enda slutsats som kan dras vad gäller prisinstrumentet är att Systembolagets monopolställning så som den utövas idag inte i sig bidrar till en hög prisnivå, tvärtom är det enbart alkoholskatten – d.v.s. lagstiftningen – som verkar i den riktningen.

2) Systembolaget begränsar tillgängligheten på alkohol?

2.1 I princip borde det vara så att en begränsning till en enda försäljningskanal med ett styrt etableringsmönster över landet såväl innebär att man hämmar befolkningens möjlighet att köpa dess varor, som förenklar att vidta andra strypande åtgärder som försäljningsförbud och skattehöjningar etc. Men det gäller bara om marknaden är helt stängd från alternativ – vilket inte är fallet i Sverige. Frågan är då hur verkligheten ter sig för det uttalade syftet med Systembolaget, att begränsa tillgängligheten?

2.2 Det man först slås av är att det inte finns någon faktisk begränsning av vilken volym du som konsument får köpa. Detta försvann med motbokens avskaffande. Envar kan köpa en hel pall med exempelvis whisky – förutsatt att man har åldern inne, inte är berusad och har råd. Man kan här också anmärka att s.k. samköp är tillåtna, d.v.s. att två eller flera går ihop om en enda beställning och sedan delar den mellan sig, så det förekommer i praktiken att en person köper en hel pall spritdryck.

2.3 Systembolaget erbjuder hemleverans. Tanken här är att konkurera ut distansförsäljningen av alkohol från andra länder – som är fullt laglig om man betalar svensk alkoholskatt – men om hemleveranserna har någon effekt så är den i alla fall inte ägnad att begränsa alkoholkonsumtionen eftersom tillgängligheten ökar för den enskilde.

2.4 Systembolaget har öppet alla dagar utom söndag och ofta ända till kl 19. Därefter finns det alkohol att få från helt vita verksamheter som restauranger och pubar samt från mer ljuskänsliga sådana. Men för den som inte helt saknar förmåga att planera sin dag finns det all möjlighet att angöra Systembolaget för de inköp som man tror sig behöva, för dagen, för kvällen, för veckan eller för månaden.

2.5 Sverige är på 2000-talet tack och lov inte någon stängd marknad i stil med Nordkorea. Detta särskilt inte eftersom vi är medlemmar av EU och den fria inre marknaden dikterar att vi har en i det närmaste helt fri kvot för införsel från andra EU-länder, så länge som varorna är avsedda för eget eller familjens bruk och transporteras i eget fordon. Detta har flera effekter, i form av att det gör Systembolagets relevans som aktör klart begränsad, särskilt i gränstrakterna mot Danmark/Tyskland, liksom att det effektivt förhindrar försök att chockhöja exempelvis alkoholskatten, eftersom Systembolagets andel av totalkonsumtionen av alkohol i landet då bara skulle minska (och incitamentet att hamstra skulle öka) och således staten få allt lägre intäkter från alkoholskatten och den lilla kontroll som staten genom Systembolaget kan utöva, även den skulle minska.

2.6 En hög prisnivå liksom en låggradig tillgänglighet lockar även till smuggling av alkohol – som ger försäljning helt utan kontroll och i många fall säkerligen till de känsliga grupper som staten borde vilja värna och söka hjälpa från missbruk eller riskbeteende. En femtonåring med två flaskor billig rysk vodka är inte någon bra idé, det vet vi alla.

2.7 Idag är det i Sverige inte tillåtet att bränna spritdrycker hemma, ens för eget bruk. Redan innehav av utrustning för sådant ändamål är straffbelagt. Men det hindrar inte att hembränning är ett långt ifrån utdött fenomen. Vissa bygder är detta mer vanligt förekommande än på andra håll, men det förekommer över hela landet. Och även om det alltså är förbjudet enligt lag att bränna sprit hemma, så är det fullt tillåtet att brygga både öl och vin för eget bruk, vilket gör att motsvarande mängd alkohol ändå kan produceras. En annan ordning vore omöjlig att kontrollera och möjligheten att brygga hemma har också varit startpunkten för mången av dagens duktiga små mikrobryggare, men man kan stilla fråga sig varför man inte skulle få koka sitt ohumlade öl och göra råsprit av den, för mängden alkohol blir faktiskt något mindre… Vi är helt för att man skall få producera hemma för eget bruk, men i vad gäller effektiviteten i att strypa tillgängligheten med hjälp av Systembolaget, så har det uppenbart en motsatt effekt.

2.8 Just idag, den 15 december 2015, så aviserar www.systembolaget.se för övrigt att de nu tar fram en ny, mobilanpassad webbplats. Rent sakligt är det förstås användarvänligt och bra. Men är det inte också ett sätt att…öka tillgängligheten, i vart fall i den logiska förlängningen av den tekniska förbättringen?

2.9 Det är tillåtet att i livsmedelsaffärer, till den som fyllt 18 år, sälja öl och cider etc med en alkoholhalt om högst 3,5 procent. För att ta ett exempel så är en vanlig cider om 65 cl volym och 2,25 procent alkoholhalt faktiskt till sitt alkoholinnehåll lika mycket som 3,6 cl av en 40 procentig vodka. Tar man istället en halvliter 3,5 procent stark folköl så motsvarar det nästan 4,4 cl av vodkan. Här är tillgängligheten legalt sett inte alls reglerad, utan helt fri.

3) Vad är egentligen Systembolagets instrument för att begränsa försäljningen av alkohol i Sverige?

3.1 Ålderskontroll. Som bekant måste man ha fyllt 20 år för att få handla alkoholhaltiga drycker på Systembolaget. Detta gör att det frågas efter legitimation på en hel del yngre kunder. Själv fick jag vid 42 års ålder visa legitimation, vilket dock framstod som en något märkligt paranoid åtgärd, med tanke på min uppenbarelse; men eftersom det är den enskilde kassören som, skamligt nog, kan bli åtalad för en försäljning till underårig, så kan man förstå viss försiktighet i bedömningarna. Men, hursomhelst, det är inte Systembolagets idé att det är 20 år som gäller, utan det framgår direkt av alkohollagen. Dock är det samtidigt så att det är en mycket enkel sak för vem som helst att kontrollera åldern med hjälp av att titta på en legitimation, eller vägra sälja  – så varför skulle inte andra än Systembolaget klara av den saken?  Man kan notera att det vid servering på restaurang eller i bar gäller minst 18 år och att den saken anförtros den enskilde som står som serveringsansvarig för alkoholtillståndet. Det finns ingen saklig skillnad.

3.2 Systembolaget säljer inte till den som är påverkad, vid köptillfället. Återigen gäller samma regel i princip vid servering på restaurang eller i bar (nej, man får inte sälja mer till den som visar tecken på att vara berusad). Eftersom denna bedömning anförtrotts serveringsansvarig på restaurang eller bar, varför skulle det då inte kunna gälla även vid försäljning av försluten flaska? Risken för omedelbart missbruk borde egentligen vara väsentligt lägre i det senare fallet. (Sant är förvisso att serveringsansvarige har en ytterligare skyldighet, som knappast kan bli aktuell vid försäljning av försluten flaska, nämligen att avvisa den som beter sig berusat. Detta skall då säkra nykterhet och möjligen också anständigt beteende å serveringsstället – men hur ser det då ut på gatan utanför, efter att den överförfriskade har slängts ut, bortom serveringsansvariges kontrollsfär…?)

3.3 Systembolaget säljer heller inte till den som kan misstänkas föra det vidare till någon som själv inte får köpa, s.k. langning. Detta är bra. Men vid en mer praktisk betraktelse måste man snabbt inse att det är närmast omöjligt att upptäcka langning från butikshorisonten, eftersom man rimligen får anta att 17-åringen som får någon att köpa ut inte är dum nog att avslöja sin roll i dramat. Vidare måste man lika rimligt konstatera att andra försäljningsställen knappast skulle ha sämre möjligheter än en Systembolagsbutik att agera på rätt sätt i den här situationen.

3.4 ”Inget kommersiellt intresse” sägs vara huvudskälet för detaljhandelsmonopolet och Systembolaget slår sig gärna för bröstet i detta avseende – som att man därmed är lite finare och bättre än alla andra potentiella säljkanaler, som indirekt alltså utmålas som brottsliga. Detta är ett tämligen simpelt (och därmed fult) retoriskt knep som tillgrips, men samtidigt spelar det föga roll eftersom just ett kommersiellt intresse i sig inte har någon betydelse för eller påverkan på folkhälsan, eftersom det i motsats till ålderskrav och förbud mot försäljning till påverkade inte är ett styrmedel för att påverka folkhälsan. Det är enbart och bara ett argument med moralisk grund, avsett att sälja in vikten och standarden på Systembolaget som ”lite bättre”. Som att vissa är lite mer jämlika än de andra… Samtidigt är det ett faktum att restauranger och barer som får serveringstillstånd att sälja alkoholhaltiga drycker sannerligen är just kommersiella intressen. Samtidigt skall man vara medveten om att staten som ägare till Systembolaget AB har säkrat upp hela marginalen i detaljistledet för försäljning av alkohol i Sverige. Det är inte kaffepengar. Så varför kan inte staten ha ett kommersiellt intresse och ha det som (fördolt) syfte med att bibehålla detaljhandelsmonopolet?

Vill du närmare studera en parad av retoriska tekniker för att bygga upp någons (Systembolagets) patos som förträfflig organisation, så gå gärna in på www.varforsystembolaget.se – det är faktiskt riktigt lärorikt, i det avseendet. För att visa vad de gör kan man vända på ett av argumenten som används och säga ”jag förutsätter att ni på Systembolaget är stolta över de 4200 dödsfall som er existens orsakar varje år?” Osakligt? Ja, visst. Men siffran och argumentet står på angiven hemsida; jag vände bara på det.

4) Vilka nackdelar har Systembolaget för konsumenter och producenter?

4.1 Här skall först som sist poängteras att det inom Systembolaget arbetar en relativt stor mängd mycket bra människor som verkligen vill och gör sitt bästa för att vara hjälpsamma, tillmötesgående och positiva. Tack för att ni finns – er gillar vi, skarpt. Det är inte om er som min text handlar, här. Nej, istället är nackdelarna som kommer att tas upp här sådana som är följder av det system som är verksamt under Systembolagets mantel. Det är komplext, mycket omfattande, svårpenetrerat och i vart fall delvis byggt på eller i en något ömtålig IT-miljö. Kort sagt, inte ett säkert recept för framgång.

4.2 Vidare skall det understrykas att Systembolaget för de stora producenterna sannolikt inte medför några mer betydande nackdelar. Stora volymer av internationellt erkända märken som platsar i det s.k. fasta sortimentet och kan distribueras ut till över 400 butiker är kommersiellt underbart att hantera, eftersom det medger etablering och vidmakthållande av den logistikapparat som sådant kräver. De stora klarar detta och gynnas av det. För de små aktörerna…är det inte alls lika bra. Men för de stora är det nästan bara fördelar (så länge som systemets komplexitet inte ställer till det även för dem), eftersom de kommunicerar med en motpart som bara råkar ha hundratals försäljningsställen.

4.3 Små producenter och leverantörer, särskilt med nya produkter, har det besvärligare att ens komma in på marknaden – och med marknaden menas att stå på hyllan i Systembolagsbutikerna, för det är enda chansen att synas och därmed ”finnas till” i konsumentens ögon. I den mån konsumenten inte definieras enbart som den som redan känner till och älskar dina produkter. Dessa trogna följare är dock i affärsmässig mening för få för att din verksamhet långsiktigt skall kunna bära sig. Vägen in ”till hyllan” är tidsmässigt utdragen, föremål för subjektiva värderingar från inköpare på Systembolaget (ni gör ett bra jobb såvitt jag kan se), utsatt för stenhård konkurrens om utrymme från andra producenter, små som stora, och vägen är också administrativt klart betungande. Sammantaget är det minst tre och inte sällan sex månaders ledtid innan din fina produkt – kanske! – står på hyllan i en, två, fem, sju eller 430 Systembolagsbutiker. Detta är finansiellt svårhanterbart och samtidigt ett risktagande av viss rang. Det, i sin tur, har dödat en hel del vågade och bra idéer, vilka ni som konsumenter där ute aldrig får möjligheten att njuta av (eller förfasas över; men i alla fall få en erfarenhet att lägga till andra).

4.4 Miljömässiga belastningar är legio med Systembolaget som kund. Detta är inget som är populärt att påpeka och visst, det är väldigt praktiskt för butikerna och Systembolaget i stort, att bara beställa ett kolli flaskor åt gången (6 eller 12 flaskor i vårt fall). Men med viss genomförsäljningstakt så har det som effekt en ny leverans varje eller varannan vecka, med de miljömässiga och administrativt negativa effekter som det alldeles uppenbart för med sig. Dessutom kan en effekt lätt bli att den 12:e flaskan av vår Strane gin såldes slut kl 11:32 på fredagen, varpå det inte läggs någon ny beställning förrän ca kl 10:00 tisdagen därefter och varan alltså inte finns för konsumenten förrän i praktiken tidigast på torsdagen veckan därpå. Systembolaget lägger nämligen sina beställningar en gång i veckan, tisdagar, för leverans inom tre dagar. Dessa minimerade beställningar gör att Systembolaget håller nere sin lagervolym, men det vältrar alltså över arbete och kostnader på leverantörerna och utsätter kunderna för besvikelse när de inte får det som de vill ha, när de vill ha det.

4.5 Byråkratiskt betungande – det är av förvisso begripliga skäl hårt styrt hur leverantörer skall ge information och leveranser till Systembolaget. De har många artiklar att hantera och får inte gynna eller missgynna någon, så det kanske måste bli så. Men det förtjänar att understrykas att det är tungrott, tidsödande och kostsamt. För alla inblandade. Ytterst skall konsumenten betala detta på priset på varan. Och i den tidsutdräkt som uppstår innan många varor kommer fram.

4.6 Okunskap om dryckerna som skall säljas. Återigen, många inom Systembolaget är väldigt duktiga. Detta gäller nog särskilt avseende vin. Däremot är det min personliga uppfattning att kunskaperna som regel är betydligt tunnare när det gäller spritdrycker och i många fall hör man mer eller mindre tveksamma eller direkt felaktiga råd och omdömen lämnas till frågande kunder. Systembolaget måste vara märkesneutrala och som leverantör får man i princip inte informera personalen i butiken om sin produkt. Men en av följderna av detta är att personalen ofta inte kommer att ha en chans att kunna förmedla riktig kunskap om en viss produkt. Det innebär att du som konsument får dåliga råd. Officiellt så har dock Systembolaget lyckats odla myten om sin höga kunskapsnivå – som kanske överlag stämmer avseende vin – och konsumenterna anger i undersökning efter undersökning att de har stort förtroende för Systembolagets kunskaper. Tyvärr är det emellertid svårt att bedöma någons kunskaper, utan att man själv besitter minst lika ingående kunskaper i ämnet.

4.7 Sortimentet på hyllan blir relativt likriktat pga det sätt som offertförfrågningarna styr vad som offereras och sedan säljs. Det är i många, troligen flertalet, fall så att det är de av Systembolaget skapade offertförfrågningarna som styr vad som kommer att finnas på hyllan i butikerna. Inte vad producenterna kan erbjuda; undantaget små, exklusiva serier inom särskilt det s.k. tillfälliga exklusiva sortimentet. Effekten är att du som konsument inte alls får välja särskilt fritt vad du skall få köpa, utan du är begränsad till det som Systembolaget frågat efter. Och de frågar efter något för att de tror sig om att kunna sälja det i en viss volym; vilket i sig gynnar mer utslätade och populära stilar.

4.8 Nationell försäljning med tillgänglighet och logistisk kapacitet nog kräver så pass stora volymer att många små producenter inte har någon möjlighet att ta sig in i det s.k. fasta sortimentet, då de producerar för lite för det. I sanningens namn har detta nu blivit förbättrat genom den mer geografiskt omfattande potentiella – märk väl: potentiella – möjligheten för att få upp en produkt på hyllan i upp till tio butiker för lokala tillverkare, inom det s.k. tillfälliga sortimentet lokalt och småskaligt, TSLS.

4.9 Anmärkningsvis har den uppmärksamme säkert noterat att det finns ett flertal olika produktkategorier och sortimentsmoduler som nämnts i den här texten. Det finns dock fler uppdelningar än så, vilket bidrar till komplexiteten och inbjuder till att misstag begås, som exempelvis att personal i butik meddelar en kund att en viss vara ”är slut från leverantören” när så inte är fallet, men man måste gå igenom lagersystemet på ett visst sätt för att se alla moduler.

5) Slutsatser

Prisinstrumentet styrs i vart fall inte i höjande riktning av Systembolagets monopolställning.

Tillgängligheten till alkohol begränsas knappt alls av att det är just Systembolaget som står för den legala försäljningen av all buteljerad alkohol i landet.

Utövande av den lagstadgade ålderskontrollen och att inte sälja till den som är påverkad är lika enkelt för andra, som för personalen hos Systembolaget. Och varför skulle vi vilja ha en flaska av Smögen single malt whisky eller Strane gin i handen på exempelvis en aspackad och skränig 17-åring? Det är helt enkelt inte värdebyggande för varumärket och därför inte värt den lilla intäkt det kortsiktigt kunnat generera. Så det står vi över, tack.

Licensierade försäljningsställen – inte vilken kvartersbutik som helst (som idag ofta har folköl) – enligt motsvarande mall som för servering av alkohol borde inte möta något egentligt hinder. Det vill säga, om man ser till sakskäl och påverkan på folkhälsan, med bortseende från statens intresse av att dra in hela detaljistmarginalen från försäljningen av alkohol i Sverige. Att tillåta gårdsförsäljning av samtliga alkoholhaltiga dryckestyper kan vara ett första steg.

Avslutningsvis bland slutsatserna så bör det också framhållas att det känns mycket tveksamt att ett särintresse såsom IOGT-NTO helt tydligt har så nära och goda kontakter med en minister att de förmår politikern inom ministern att begå gemensam sak med särintresset och söka positiva effekter av det, d.v.s. uppmärksamhet och fler väljare. Särskilt när det indirekt sker genom en demonisering av en anonym motpart (bl.a. oss). Den som är direkt eller, i regeringens fall, indirekt folkvald borde stå över att köpa sig uppmärksamhet genom att gå i intresseorganisationernas ledband, för vad skall man tro om vem det egentligen var som lade gårdsförsäljningen till handlingarna utan åtgärd? Särskilt när det som sägs om detaljhandelsmonopolets förträfflighet saknar förankring i verkligheten utan mestadels är fagra ord utan bäring på livet där utanför debattartikeln.

Kommentarer är välkomna. Tack för ert tålamod att läsa till punkt.

You may also like...

3 Responses

  1. Paul Andersson skriver:

    Väldigt välformulerat och sakligt! Bra rutet, broder! 🙂

  2. Hasse Nörgård skriver:

    Måste också säga att detta är välformulerat men dessvärre ingen isolerad företeelse i Sverige. Många branscher helt enkelt dignar under skapade problem. Undrar om någon i regering o riksdag varit i Tyskland o sett när svenskar handlar för 25 miljoner per dag o sen kan sälja till vem som helst. Hyckleri!
    På lördag är provning hos whisky for Hjo med bara cask som vi för det mesta måste importera själva då systemet är sparsmakat med dylika drycker.
    Konsensus bra skrivet.

  3. David Goldsmith skriver:

    Well Per Caldenby I am relying now on a ”loose” translation of your long and well-argued piece. You may say next ”and what sir do you know of these matters?” A fair question. I have some exposure to and experience of Systembolaget over 10 years now. Sweden is not the only place to have a State monopoly (for the purposes of the discussion I am deliberately excluding progressive regimes such as North Korea and Cuba!!) – Norway does, as you know, and so do some States in the USA and Provinces in Canada. What I can also do is point out some of the pros and cons from a UK perspective. Our biggest issue is the extra-ordinarily low cost per volume of beer and lager – driven by the mega supermarkets. This is fueling excessive consumption without doubt. The price per unit will be raised in Scotland (nothing to do with the recent referendum) but not South of the border. Supermarkets are often open 20 hours per day. Too easy to get into, and not enough age checks, so youth drunkenness issues are there. The big good thing about our UK ”always available” system is that we have a lot of retail outlets (those that can survive the cost-cutting supermarkets) where you can buy wines, beers, spirits – but generally these places tend to specialise eg in wine, or beer, and the local expertise choosing what to stock, and to sell, is often superb, and you can thus see a huge potential choice – wider than the choice I have ever seen in Systembolaget stores (literally, or, on-line). I think your ”System system”, by rapidly evolving into providing alcohol at nearly all times, for everyone, has lost its ”moral” controlling compass (surely what it was set up to achieve originally), and so probably it is now very debatable if keeping it is really worth it. However, which political party would decree otherwise? They would be ridiculed for encouraging the moral decline of Sweden (nonsense, of course).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *