Dimmig sprit

Efter att vi lade ut en bild på ett mätglas fullt med sprit från vår finkeltank så har vi fått några frågor. En av dem gällde varför spriten inte är vattenklar, utan snarare opak.

Spritpannans körning delas in i tre olika delar, vilka hos oss ser ut i princip enligt följande, räknat från det att pannan ”kommit in” och spriten alltså börjar rinna i ett stadigt flöde, med successivt sjunkande alkoholhalt och föränderlig karaktär:

– Huvudet (Eng. heads/foreshots), 0-40 minuter, 76-74,5 % alkoholhalt

– Hjärtat (Eng. heart/spirit), 40-190 minuter, 74,5-60,5 % alkoholhalt

– Svansen (Eng. tails/feints), 190-400 minuter, 60,5-1,5 % alkoholhalt

Hjärtat går till en egen tank, sprittanken, medan huvud och svans går till samma tank, finkeltanken. På de flesta brännerier går huvud/svans till samma tank som lågvinet från mäskpannan, eftersom det ändå skall blandas i spritpannan när man laddar denna inför nästa körning. I vårt fall gör vi dock inte så, eftersom vi vill ha större flexibilitet i hur spritpannans laddning byggs upp.

Huvudet är (till en början) orent mest pga att de starka ångorna löser upp och sköljer med sig de feta och för svag sprit olösliga oljor som följer med sent i svansen på den föregående körningen, men som i viss mån alltså sätter sig fast på insidan av lye pipe (röret från pannans svanhals till kondensorn) och inne i kondensorn. Detta är finkeloljor, vilka är bittra och unkna i karaktären, varför de inte får komma in i hjärtat/sprittanken. Normalt är denna tvättningsprocedur färdig på 10-15 minuter, men vi väljer att köra huvudet längre tid eftersom det bidrar till att skapa rätt karaktär på råspriten i sprittanken. Den allra första spriten som kommer från spritpannan är så full av oljor att den rent visuellt faktiskt liknar lättmjölk; detta klarnar sedan ganska snabbt. Om man i intervallet 5-10 minuter från flödets start tar den synbarligt klara råspriten (ca 76 % stark) och späder ner den till ca 50 % styrka, så kommer den dock att bli grumlig och dessutom lätt blåaktig i tonen. Detta s.k. dimtest utvisar att spriten från flödet ännu inte håller erforderlig renhet för att få gå in i sprittanken. Genom att man späder ner den från 76 % till ca 50 % går vissa oljor ur lösning (alkohol är ett utmärkt lösningsmedel för oljor) och då syns detta som en dimma i glaset.

Karaktär och kemisk sammansättning i flödet från spritpannan förändras över tiden som körningen pågår. I början är det hög alkoholhalt som sjunker långsamt, med dominans av skarpa, hårt fruktiga och något gälla toner. Detta mognar efterhand, genom mjuk maltighet till kärvare toner, för att sedan övergå mot mindre angenäma toner i svansen. Vad som hamnar i sprittanken är alltså en mycket heterogen samling karaktärer, vilka tillsammans skall skapa rätt karaktär på råspriten. Motsvarande blir följden för huvud och svans som hamnar i finkeltanken, men i det fallet med en flera gånger bredare uppsättning alkoholhalter och därmed mångfald av kemiska beståndsdelar. Innehållet i finkeltanken blir också ca 35 % starkt. Precis som för spriten i dimtestet som nämndes ovan, så är detta för svagt för att de tyngre oljor som finns i finkeltanken skall ligga kvar i lösning. Därmed ser finkelspriten grumlig eller opak ut.

You may also like...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *